nu är det så att alla vänner är mina bästa vänner, på olika sätt.

ingen är sämre än någon annan, alla är lika bra.

fast isabel är bäst.

isabel, min älskade hund.

det som gör henne bäst är att hon alltid alltid alltid finns där om man behöver en kram, en puss, någon att gosa med, någon att slicka bort ens tårar.

en gång när jag mitt i natten låg och grät och hade panikångest, vaknade isabel och kom upp till mitt rum, pussade mig massor och sen gick hon igen.

och det gör hon ofta, hon är också extra gosig om man är ledsen.

även fast man ler på utsidan och verkar glad.

hon är bäst <3

och ni andra, ni vet vilka ni är, ni är faktiskt lika bra!