solkatter

nu vandrar jag längs bättringsvägen, hand i hand med hoppet.
jag ser äntligen en framtid, den är långt borta men jag ser den!
och även om det är mörkt där jag går,
börjar solkatter flyga omkring mig,
över mig.
och jag fångar in dom, samlar dom i mitt hjärta.
jag njuter av värmen mot min kalla hud, min trasiga själ.
jag vill gå längs vägen, jag vill inte vända, jag ångrar mig inte.
jag vill leva!

kommentarer

kommentera inlägget här:

namn:
kom ihåg mig?

e-postadress: (publiceras ej)

URL/bloggadress:

kommentar:

Trackback
RSS 2.0