jag är livrädd.
humörsvängningarna blir större och större.
jag är inte närvarande.
minns knappt något från den senaste tiden.

det är lugnt så länge inget händer.
så länge inget får mig att svaja.
jag trodde tjafset skulle försvinna när hon lämnade mig.
men tydligen fortsätter det.
och jag klarar inte av det.
påminner bara om allt jobbigt.
och jag vill komma vidare från det.
det fick mig att svaja ikväll.
tur att jag ska till vup imorgon.