hemma

ensamheten är jobbig. saknar william, massvis. önskar nästan att jag inte åkt hem. men imorgon ska jag vara med tina, vi ska spela splinter cell, dricka te och röka. längtar, vill att det ska bli imorgon fort. men kan inte sova, maskarna krälar, och jag är livrädd. men didrik håller mig sällskap, han pratar med mig, håller mig stilla, lugn. han plockar sakta och försiktigt bort maskarna från mig.

ni gör att jag orkar, ni ger mig en anledning att vakna. <3
ni är mina friskigheter.

kommentarer

kommentera inlägget här:

namn:
kom ihåg mig?

e-postadress: (publiceras ej)

URL/bloggadress:

kommentar:

Trackback
RSS 2.0