jag försöker verkligen vara stark, men hela tiden händer saker som trycker ner mig. folk glömmer mig och sånt.

det värsta är skolan.

jag går estet musik och spelar trummor. men jag räknas inte med när man pratar om "musikarna" längre, och jag är ju inte heller "bildare", så kan inte räknas till dom. jag är ensam nånstans mitt emellan. varken "musikare" eller bildare". och alla verkar ha glömt att jag är trummis också, speciellt lärarna, för jag har inte fått spela trummor en enda gång denna termin och när lärarna pratade om vad vi hade i klassen så hade vi bara en trummis tydligen, inte jag.

så, funderar på att hoppa av och skita i skolan föralltid. har försökt så länge nu att klara det, och att det är såhär på skolan gör det inte bättre. men ska försöka ett tag till i alla fall. se hur det går. men ska nog sluta spela trummor iaf, har ingen lust mer när det är så här.

men men. ska se idol nu, puss!